I hagen har avrättningsplatsen legat.
Galgabacken, Södra Vedbo härads avrättningsplats, var belägen invid och väster om stockholmsvägen, ungefär mitt emellan Priarp och Klockarp eller mitt för utfartsvägen från Nya Råsa.
Stupstocken låg kvar där men var övervuxen med mossa i början av 1870-talet. Den sista avrättningen, som skedde 1842 var på två mördare.
"Dagen och tiden var allmänt bekant. Många åskådare kommo som till ett folknöje. Dessa fingo stå utanför ett stängsel. De två som skulle avrättas, fördes fram innanför stängslet. Den ene av dem var mycket karsk och vildsint. Han var också arg på åskådarna, de nyfikna. ”Hugger de huvudet av mig, tager jag huvudet av någon annan och går min väg”, sade han. Begärde och fick ett halvstop brännvin, som han drack ur, varpå han med stor kraft slängde flaskan in bland folket för att skada någon. Han föll emellertid vid första hugget, och huvudet kultade utåt.
Enligt vad de gamla sagt, skall det en gång vid Galgbacken ha förekommit att efter första och andra hugget endast syntes en blå rand, men då svingade mästermannen yxan först mellan sina egna ben och så upp i luften och högg till. Vid det hugget skildes huvudet från kroppen. Man trodde på den tiden, att somliga förbrytare stodo så väl i gunst hos den onde, att nacken var så hård, att ingen yxa bet. Det lär ha varit den bestämmelsen, att om inte huvudet föll för tre hugg, blev fången fri.
Det var många åskådare, som stodo runt omkring, inte alla kunde se, därför var det många, som klättrade upp i träden för att se bättre. När bilan föll, var det många av dem, som svimmade och dråsade ner. Efter avrättningen hängdes kropparna upp i galgarna, för de skulle hänga till varning för andra, men bönderna i trakten tyckte det var ruskigt att åka därförbi. De lejde en gubbe, Stången kallad, att om natten gå dit och skära ner kropparna."
-ENG-
The meadow in front of you used to be an execution place until 1842.
It was called "Galgabacken"